Visste du att:


SI-Systemet
//Av: Mats Bergsten, används med tillstånd.

SI betyder Système International d’Unités, d v s franska   för "det internationella måttenhetssystemet". Bokstäverna SI används på alla språk för att beteckna detta system. SI-systemet blev en standard på en internationell kongress 1960 och används i stora delar av världen.

SI-systemet är uppbyggt av enheter tillhörande två olika klasser: sju grundenheter, som definieras fysikaliskt, och ett antal härledda enheter, som bildas genom att kombinera grundenheterna enligt enkla geometriska och fysikaliska lagar.

Ytterligare information om SI-systemet lämnas (på engelska eller   franska) av Bureau International   des Poids et Mesures, BIPM, varifrån broschyren "Le Système International d’Unités" kan hämtas i PDF-format.

Definition av SI-systemets sju grundenheter

Här följer definitionen av de sju grundenheterna i SI-systemet:

meter (m)

Meter är grundenheten för längd. 1 m definieras som det avstånd ljus färdas i tomrum under 1/299792458 sekund.

kilogram (kg)

Kilogram är grundenheten för massa. 1 kg är massan av en prototyp   i form av en platinum-iridium cylinder som finns i Sevres, Frankrike. Det är   numera den enda grundenheten som definieras baserat på ett fysiskt objekt och   dessutom den enda grundenheten med ett prefix.

sekund (s)

Sekund är grundenheten för tid. 1 s definieras som varaktigheten av   9192631770 perioder av den strålning som motsvarar övergången   mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen   Cesium 133.

ampere (A)

Ampere är grundenheten för ström. 1 A är storleken av den   konstanta elektriska ström som, då den genomflyter två raka,   parallella ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt   tvärsnitt, placerade på ett avstånd av en meter från   varandra i tomrum, åstadkommer mellan dessa ledare en kraft lika med 2×10-7    newton för varje meter ledare.

kelvin (K)

Kelvin är grundenheten för temperatur. 1 K definieras som 1/273.16   av den termodynamiska temperaturen för vattnets trippelpunkt. Grundenheten   för temperatur har namngetts av den skottska matematikern och fysikern   William Thomson 1st Lord Kelvin (1824-1907).

mol (mol)

Mol är grundenheten för substansmängd. 1 mol definieras som   den mängd som innehåller lika många sinsemellan likadana systemelement   som det finns atomer i 0,012 kilogram kol-12. Systemelementen kan vara atomer,   joner, elektroner, molekyler, andra partiklar eller definierade partikelgrupper.

candela (cd)

Candela är grundenheten för ljusstyrka. 1 cd är ljusstyrkan i   en given riktning från en källa som utsänder monokromatisk strålning   med frekvensen 540×1012 hertz och vars strålningsstyrka i denna   riktning är 1/683 watt per steradian.

Härledda SI-enheter

Från SI-systemets 7 grundenheter kan andra enheter härledas för   olika ändamål. Här nedan följer några vanliga härledda   enheter i SI-systemet. Det finns många fler:

farad (F)

Farad är SI-enheten för kapacitans i ett elektriskt system, d v s   dess kapacitet att lagra elektricitet. 1 F definieras som den kapacitans en kondensator   har med med lika och motsatt laddning av 1 coulomb på vardera platta och   en spänningsdifferens på 1 volt mellan plattorna. Farad är en   väldigt stor enhet och används oftast med prefixet mikro (µF).   Farad har namngetts efter den engelska kemisten och fysikern Michael Faraday   (1791-1867).

hertz (Hz)

Hertz är SI-enheten för frekvens. 1 Hz definieras som en cykel som   ett fenomen fullbordar på en ekund. I de flesta fall används mycket   högre frekvenser än 1 Hz. I ljudsammanhang används oftast kilohertz   (kHz) och i radiosammanhang megahertz (MHz). Hertz har namngetts   efter den tyska fysikern Heinrich Rudolph Hertz (1857-94).

joule (J)

Joule är SI-enheten för arbete eller energi. 1 J definieras som den   mängd arbete som utförts när en kraft på 1 newton förflyttas   en sträcka på en meter i riktning mot kraften. Joule har namngetts   efter den engelska fysikern James Prescott Joule (1818-89).

newton (N)

Newton är SI-enheten för kraft. 1 N definieras som den kraft som krävs   för att ge en massa på 1kg en acceleration på 1 meter per sekund   per sekund. Newton har namngetts efter den engelska matematikern och fysikern   Sir Isaac Newton (1642-1727).

ohm (Ω)

Ohm är SI-enheten för motståndet i en elektrisk ledare. Dess   symbol är den grekiska bokstaven omega (Ω). 1 Ω definieras som   motståndet mellan två punkter på en ledare när en potentialskillnad   på en volt mellan dem genererar en ström på en ampere. Ohm   har namngetts efter den tyska fysikern Georg Simon Ohm (1789-1854).

pascal (Pa)

Pascal är SI-enheten för tryck. 1 Pa är det tryck som genereras   när en kraft på 1 newton fördelas på en 1 kvadratmeter   stor yta. 1Pa är en ganska liten enhet, oftast används enheten tillsammans   med prefixet k (kPa). Pascal har namngetts av den franska matematikern, fysikern   och filosofen Blaise Pascal (1623-62).

volt (V)

Volt är SI-enheten för elektrisk spänning. 1 V definieras som   den skillnad i potential mellan två punkter på en elektrisk ledare   när en ström på 1 ampere mellan dessa punkter genererar en effekt   på 1 watt. Volt har namngetts av den italienske fysikern Count Alessandro   Giuseppe Anastasio Volta (1745-1827).

watt (W)

Watt är SI-enheten för effekt. 1 W definieras som den effekt som genereras   av 1 joule under en sekund. Watt har namngetts efter den skottska ingenjören   James Watt (1736-1819).

Kompletterande SI-enheter

De kompletterande enheterna är dimensionslösa enheter. Följande   kompletterande enheter är tillåtna:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
plan vinkel radian rad 1 rad = 1 m/m
rymdvinkel steradian sr 1 sr = 1 m2/m2

Enheten för plan vinkel, radian, är en plan vinkel som på    periferin skär ut en båge med radiens längd.

Enheten för rymdvinkel, steradian, är vinkeln hos en kon, som har   sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär ut ett   stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sida har samma längd   som sfärens radie.

Tilläggsenheter som definierats på basis av SI-enheterna

Följande tilläggsenheter, som definierats på basis av SI-enheterna,   är tillåtna, fastän de inte är multipler enligt SI-enheternas   decimalsystem:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
tid minut min 1 min = 60 s
  timme h 1 h = 60 min
  dygn d 1 d = 24 h
plan vinkel varv varv 1 varv = 2π  rad
  grad ø 1 ø = (π/180) rad
  minut ' 1 ' = (1/60) ø
  sekund " 1 " = (1/60) '
  gon gon 1 gon = (π/200) rad

Av de enheter som nämns ovan kan endast gon användas med prefix.

Måttenheternas multipler

SI-systemet tillåter att storleken av enheterna görs större   eller mindre genom användning av prefix. T ex så är det inte   praktiskt att använda enheten meter när man skall mäta stora   avstånd som avståndet mellan två orter. I detta fall mäts   avståndet lämpligast i tusentals meter. Prefixet för 1000 är   kilo, så kilometer (km) är ett lämpligare avståndsmått.

För små dimensioner som t ex ett hårstrås diameter används   lämpligast prefixet mikro (µ), som betyder 0,000 001, framför   meter och vi får ett hårstrås diameter i mikrometer (µm).

Här följer hela skalan med prefix och deras multiplikator:

Namn Märke Faktor med vilken måttehneten multipliceras
yotta Y 1 000 000 000 000 000 000 000 000 1024
zetta Z 1 000 000 000 000 000 000 000 1021
exa E 1 000 000 000 000 000 000 1018
peta P 1 000 000 000 000 000 1015
tera T 1 000 000 000 000 1012
giga G 1 000 000 000 109
mega M 1 000 000 106
kilo k 1 000 103
hekto h 100 102
deka da 10 101
    1  
deci d 0,1 10-1
centi c 0,01 10-2
milli m 0,001 10-3
mikro µ 0,000 001 10-6
nano n 0,000 000 001 10-9
piko p 0,000 000 000 001 10-12
femto f 0,000 000 000 000 001 10-15
atto a 0,000 000 000 000 000 001 10-18
zepto z 0,000 000 000 000 000 000 001 10-21
yokto y 0,000 000 000 000 000 000 000 001 10-24
       

De av SI-enheternas multipler som har specialnamn

Följande av SI-enheternas multipler har specialnamn och specialbeteckning:

Storhet Enhet Beteckning Förklaring
Volym liter l eller L 1 l = 1 dm3
Massa ton t 1 t = 1000 kg
Tryck bar bar 1 bar = 105 Pa

Regler för användning av SI-enheterna

Det finns ett antal regler för hur SI-systemet och dess enheter skall   användas.

  • En enhet får bara ha ETT prefix. Det är t ex inte tillåtet     att skriva "millimillimeter". I stället ska det skrivas som     "mikrometer".    
  • De flesta prefix som gör en enhet större skrivs med versaler (M,     G, T, o s v). Undantag från denna reglel är kilo (k) för att     undvika förväxling med kelvin (K), hekto (h) och deka (da). När     ett prefix gör en enhet mindre används gemener (m, n, p, o s v).    
  • Det kan noteras att många enheter är eponyma, d v s att dom är     namngivna efter personer. Denna person är alltid någon som varit     framstående i det tidiga arbetet inom det område som enheten används.     En sådan enhet skrivs med gemener (newton, volt, pascal, o s v) när     de nämns med enhetens fulla namn men startandes med en versal (N, V,     Pa, o s v) när förkortning används. Ett undantag till denna     regel är volymenheten liter som, om det skulle skrivas med gemener "l"      lätt skulle kunna förväxlas med "1" (siffran ett).     Därför tillåts "L" som ett alternativ. Tanken är     att en enkel bokstav för liter skall bestämmas i framtiden när     det framkommer vilken bokstav som används flitigast.    
  • Enheter skrivna i förkortad form skrivs ALDRIG i plural. Ett "s"     kan antingen bli "sekund" eller "sekunder".    
  • En förkortning (J, N, g, Pa, o s v) följs ALDRIG av en punkt såvida     den inte står i slutet av en mening.    
  • För att göra tal lättare att läsa kan dom sättas     i grupper om tre separerade med mellanrum men INTE komma.    
  • SI-systemets föreslagna sätt att visa ett decimaltal är att     använda komma (3,14159) för att separera heltalsdelen med decimaldelen.     Att använda punkt, vilket är vanligt i engelsktalande länder,     är acceptabelt förutsatt att punkten är placerad i höjd     med siffrornas nedersta punkt (3.14159) och INTE i mitten (3.14159)

Upp
Ingen tävling just nu...

Tävling
Pluggis innehåller 1010 länkar i 33 olika kategorier. Bokmärk
Fråga biblioteken - Flera hundra bibliotekarier finns redo för att hjälpa dig (kostnadsfritt) hitta bra informationskällor, tipsa om litteratur och webbsidor samt att ge vägledning i informationssökning via chatt eller e-post!
-Alla är välkomna att ta hjälp.

Öppet: vardagar kl. 10.00-21.00 och lördag-söndag kl. 13.00-17.00.
Fråga biblioteket.se
Lärarinfo | Samarbete | Cookies | Press | Kontakt | Admin | © 2006-2021 Pluggis.nu

Sponsrade länkar








Radiolinker.com