Visste du att:


Kreativitet
//Av: Anders Sandberg på Oxfords Universitet, används med tillstånd.

Inledning

Kreativitet är något som man ofta talar om, men sällan förstår. Många tror att bara vissa personer har den kreativa "gåvan", och alla andra får finna sig i att vara fantasilösa och tråkiga. Detta är dock helt fel! Alla människor är kreativa, men de flesta lägger inte märke till sin kreativitet eller utvecklar den inte till sin fulla potential. Att utveckla sin kreativitet är förvånansvärt enkelt och roligt.

Vad är kreativitet egentligen? Bra böckers uppslagsverk föreslår "Förmåga att lösa problem med nya metoder eller skapa nya produkter inom t.ex. konst eller teknik". Centralt för kreativitetsbegreppet är det nyskapande, att kombinera ting på ett oväntat sätt eller skapa helt nya ting med nya användningsområden. Man frigör sig från de gamla begränsningarna, ibland genom att gå runt dem, ibland genom att ändra på problemet så att de inte längre gäller.

Kreativitet är ett notoriskt svårdefinierat begrepp, delvis just därför att det är nära knutet till vad Douglas Hofstadter kallar "att hoppa ut ur systemet" [1] ­ en kreativ lösning skapar något helt nytt som inte fanns eller kunde förutsägas innan, den skapar sina egna regler vilket också gör det svårt eller omöjligt att ställa upp regler för hur kreativitet fungerar.

Den kreativa processen har studerats av psykologer sedan början av seklet. Wallas beskrev i sina studier av framstående forskare [2] fyra faser av kreativt skapande som senare identifierats även hos konstnärer och andra människor:

Förberedelse

Att formulera problemet, att samla information om det, att göra ett första försök att lösa det på normalt sätt. Under denna fas provar man alla de konventionella möjligheterna, och lär sig förstå problemet.

Inkubation

Man skjuter problemet åt sida och tänker inte på det under en tid. Detta kan ta lång tid, från timmar till månader och år. Många rekommenderar att jogga eller promenera för detta; man rör sig fritt, lämnar bakom sig frustrationen med sitt arbete, hjärnan får mer syre (och endorfiner) och rörelsen har en lätt meditativ rytm. Själv brukar jag diska när jag får mina bästa idéer.

Insikt

Den plötsliga insikten eller inspirationen, då problemets lösning står klar. Den kan inträffa när och hur som helst, och går sällan att planera.

Verifiering och genomförande

Insikten provas mot verkligheten, och genomförs praktiskt. Det räcker inte med att bara komma på bra idéer, man behöver tillräckligt med självdisciplin för att slutföra dem också. Många kreativa människor lider av "Leonardo da Vinci Syndromet" ­ de får så många idéer att de inte hinner bli klara med dem innan nya, mer lockande visioner dyker upp. Det skapade måste tas om hand och utvecklas. Dessutom är inte alla idéer genomförbara.

Förutsättningar för kreativitet

En viktig förutsättning till kreativt tänkande är att man faktiskt förstår det man tänker på; annars är det både svårt att komma på något och finna en fungerande lösning. I studier av konstnärer har man funnit att den verkliga kreativiteten kommer först när de behärskar en teknik så fullständigt att de inte längre behöver bry sig om de rent tekniska detaljerna. Detsamma gäller även på andra områden: i början är det svårt att använda en färdighet kreativt eftersom man är osäker och har tillräckligt med problem att få den att fungera (man tittar i kokboken eller formelsamlingen, man kämpar med målarfärgen, passningarna eller procedur-anropen). Efter hand blir man bättre, och färdigheten blir allt mer omedveten och effektiv ­ man "bara gör det". Det är nu kreativiteten kan blomstra.

Andra viktiga personliga faktorer är motivation, självuppfattning, koncentration, uthållighet, oberoende och självdisciplin. Motivationen är central: man måste vilja lyckas. Självkänslan är också viktig, eftersom man måste våga misslyckas i sitt arbete då och då. Dessa två egenskaper hjälper oss att starta den kreativa processen. Uthålligheten, koncentrationen och självdisciplinen hjälper oss sedan att ta oss igenom den förberedande fasen, och att sedan behålla och utveckla det vi skapat.

Dock är personliga egenskaper inte lika viktiga som förmågan att släppa loss sina förmågor, att lyssna på sig själv. Kreativitet är en intuitiv förmåga, och den hämmas av kroppslig eller mental spänning. Det är därför det är nyttigt att ta en promenad eller motionera för att öka sin kreativitet, vilket också befrämjar hälsan. På samma sätt hänger glädje, frihet och kreativitet samman. Det är svårt att vara kreativ i en dyster, auktoritär eller begränsande miljö ­ ett miljöombyte kan däremot vara ytterst stimulerande.

Contrary to what we usually believe, moments like these, the best moments in our lives, are not passive, receptive, relaxing times ­ although such experiences can be enjoyable, if we have worked hard to attain them. The best moments usually occur when a person's body or mind is stretched to its limits in a voluntary effort to accomplish something difficult and worthwhile.
Mihalyi Csikszentmihalyi, "Flow: the Psychology of Optimal Experience", p. 3.

Metoder för kreativt tänkande

Egentligen är tanken på en metod för kreativt tänkande en självmotsägelse, men det finns åtskilliga recept som hjälper fram kreativiteten ändå [6] .

Inversion

En källa till kreativa lösningar är att använda motsatser, "tvärtom-metoden" som Tõnis Tõnisson kallade den [3]. Prova att negera ditt problem, eller att ändra något till sin motsats. Ett klassiskt exempel är historien om den lekande treåringen som hela tiden stör farmors virkande: en konventionell förälder skulle sätta Lillan i sin lekhage, en kreativ förälder sätter farmor i lekhagen så att hon är trygg från Lillan. Iaktta vad alla andra gör, och gör det de inte gör. Andra på ditt perspektiv genom att se saker från en ny vinkel, eller ur en annan persons ögon. Många stora ledare i historien har vänt nederlag till segrar, just genom att de vänt på förutsättningarna (har din armé förlorat ett slag? då är den mindre, mer lättrörlig och dina soldater villiga att göra allt för att överleva).

En av de mest användbara metoderna är att inte försöka lösa problemet, utan ändra problemet i stället. Ett klassiskt exempel är arkitekten som hade byggt ett höghusområde och tillfrågades var gångvägarna mellan husen skulle löpa. Han föreslog i stället att man lade gräsmattor över hela området. Efter sex månader var stigar upptrampade, som både var de kortaste och bekvämaste möjliga; dessa asfalterades.

Som Lao-tse skrev i Tao-te Ching:

Den vise ledaren vet att vara kreativ. För att leda lär sig ledaren att följa. För att bli rik lär sig ledaren att leva enkelt. I båda fallen är det samspelet som är kreativt.

Allt beteende består av motsatser... Lär dig att se saker bakofram, ut-och-in och upp-och-ner.

Analogi-Metafor

Vi människor är bra på att finna analogier och metaforer; en sak påminner om en annan, egentligen helt olik sak, och vi ser likheterna mellan dem. En metafor förbinder två olika universa av mening med varandra (Sverige liknas vid en ankdamm och ögat med en kamera). Genom att tänka i metaforer och analogier kan man finna nya samband som inte är logiska (även om man måste vara medveten om att de inte är bevis, och inte alltid fungerar).

Ett sätt att använda analogiskt tänkande för att förstå situationer eller problem är att välja något mer eller mindre slumpmässigt föremål, och jämföra olika attribut för att finna olika analogier. Till exempel, en bok har en hård pärm för att skydda innehållet på samma sätt som en bil har en kaross. Bokens text motsvarar alla de små detaljerna i bilen, bilens färg motsvarar omslaget, motorstopp att ett stycke av texten är svårbegripligt och punktering att boken är hundörad. Metoder och tankar från bilar kan tillämpas på böcker: kanske borde man ge varje bok en översyn efter mycket läsande (eller skaffa en ny upplaga?), vissa böcker kanske kan tryckas med tillval för olika ägare?

What if?

På samma sätt som att titta på liknande problem eller saker kan användas som en startpunkt i kreativt tänkande kan man extrapolera dem. Hur blir det om man tänjer ut/pressar ihop det? Vad händer om man ökar eller minskar något till det möjligas gräns? Kan det göras mer personligt/opersonligt? Kan det frysas/smältas? Göras snabbare/långsammare? Eric Drexler gjorde ett kreativt språng genom att fråga sig hur små maskiner det är möjliga att bygga, vilket ledde till nanoteknologin. En vanlig felsökningsmetod i datorsammanhang är att granska hur program uppför sig när man ger dem extremvärden som indata ­ data som ligger på gränsen till vad de ska klara av. Ofta visar det sig att oväntade saker sker; komplexitet verkar frodas vid gränslinjen mellan det möjliga och omöjliga.

Diskontinuitet

Ju mer van man är vid något, ju mindre stimulans ger det till vårt tänkande. Men ett plötsligt avbrott, eller en oväntad utveckling kan ofta visa oss helt nya perspektiv. Prova att bryta dina gamla mönster då och då; gör en helt ny sak varje dag som du aldrig provat tidigare. Läs en bok eller tidning du normalt inte skulle ha läst, ät på ett annat lunchställe, tala med nya personer eller gå en annan väg än du brukar.

Mentalt kan man göra samma sak: man försöker se det normala som främmande (hur skulle en marsmänniska se på problemet?) och det främmande som normalt. Man kan ta två helt olika idéer och kombinera dem, och se vilka spänningar och nya vägar som uppstår. Detta är grunden för många haiku dikter och zen koaner.

The little alien was a true master. When I asked him "what is the sound of one hand clapping" he gave me this cassette ­ which doesn't fit in my recorder. GURPS Illuminati, Steve Jackson Games

Frågor

Att ställa frågor är grunden för tänkande, både formaliserad vetenskaplig deduktion och kreativt spel. En av de mest effektiva metoderna att finna orsaker och sammanhang är att fråga "varför?" fem eller fler gånger (detta är en vanlig sysselsättning hos barn, och bör uppmuntras till varje pris). Ett exempel:
Varför dör så många i trafiken?
Därför att folk inte ser sig för.
Varför ser folk sig inte för?
De är inte vana vid att observera sin omvärld, och blir lätt distraherade.
Varför observerar folk inte sin omvärld?
Det moderna samhället premierar inte eller lär ut observation, snarare abstraktion.
Varför lärs inte observationsförmåga ut?
Det är kanske svårare än att lära ut observation än att ge elever abstrakta (lätträttade) uppgifter.
Varför är det svårt att lära ut observationsförmåga?
Därför att det är annorlunda än den vanliga skolformen och tänkandet, och ingen har hittat på bra övningar av den. Slutsatsen blir alltså, att om vi kan hitta enkla och bra övningar av observationsförmåga och sprida dem, kan vi kanske minska antalet trafikolyckor (och troligen få många andra positiva effekter).
Ett annat bra sätt att förstå eller associera till ett problem eller ett ting är att ställa de grundläggande frågorna Vad? Var? När? Hur? Varför? Vem? om det. Ofta kan de ge överraskande bra svar.

Brainstorming

Brainstorming är en av de mest kända och använda metoderna för att stimulera till kreativt tänkande i grupp [5]. En moderator presenterar problemet eller frågeställningen för deltagarna, som sedan börjar hitta på så många ovanliga och oortodoxa idéer som möjligt (det är viktigt att noga spara dem, t.ex. genom att spela in sessionen på band). Ingen kritik är tillåten, idéerna ska flöda så fritt som möjligt, även om många av dem är helt ogenomförbara. Att hela tiden försöka avgöra vad som är bra eller dåligt hämmar folk från att föreslå nya idéer, och många av de bästa idéerna låter till en början helt idiotiska. Eftersom alla inspireras av alla andras idéer kan man bygga vidare även på mindre lyckade tankar (genetiska algoritmer inom datalogin är baserade på en liknande princip). Efter sessionen går man igenom de insamlade idéerna och sållar ut de lyckade.

Hjälpmedel och små knep

Förutom de tidigare nämnda metoderna, så finns det olika hjälpmedel för kreativt tänkande.

Imitation

Det är faktiskt en bra idé att imitera och plagiera andras idéer som en förberedelse till nyskapande tänkande. Genom att imitera och öva finslipas vår teknik, man lär sig en hel del av mästarna och med tiden utvecklas ens egen stil, eftersom man upptäcker vad som är bra (det bygger man vidare på) och vad man ogillar (det omskapar man). Många nyskapande verk är också nära baserade på tidigare arbete, sammankopplat på ett nytt eller oväntat sätt.

Visualisering

Det är ofta nyttigt att tänka i bilder, att föreställa sig problemet och att leka med det. Albert Einstein inledde sitt studium av relativitetsteorin med att tänka hur det skulle se ut om han flög genom rymden med ljusets hastighet. Ofta "ser" man snart oväntade saker och samband. Visualisering kan ske med hjälp av analogier, datorstöd eller med hjälp av skisser. Att visualisera i grupp är ofta fruktbart, framför allt om det finns en stor whiteboard alla kan skissa på (resultatet blir ett mellanting mellan brainstorming och diskussion). Storyboarding, att göra en tecknad serie av ett förlopp eller en plan hjälper experter på olika delar att få en överblick av helheten, och upptäcka nya sätt att integrera saker.

Anteckna!

Ha alltid med dig en anteckningsbok och penna, en liten bandspelare eller något annat sätt att lagra de idéer och insikter du får. Intuition och kreativa insikter kan komma när som helst, och glöms lätt bort (även om man tror att de är lätta att komma ihåg när man får dem; minnesteknik kan vara mycket praktiskt här ­ forma om idéerna till lättihågkomna symboler eller scener). En mycket bra anteckningsmetod är mindmaps, uppfunna av Tony Buzan. Utifrån ett centralt koncept ritar man linjer och bågar med angränsande tankar, vilka grenar ut sig över pappret. Fördelen är att det blir automatiskt välorganiserat (information som hör ihop blir samlad), lätt att associera från och att komma ihåg, och framför allt går det snabbt att få en överblick [8].

Efterhand kommer du att samla på dig en mängd mer eller mindre sammanhängande anteckningar. Det är inte nog med att ha nedtecknat bra tankar, man måste bearbeta dem också. En bra metod är att då och då gå igenom sina anteckningar för att få nya idéer, samla ihop olika teman och lägga till nya detaljer. Med tiden kan olika projekt utkristalliseras ur röran.

Slump

Ibland kan man tvinga sig själv till nya associationer och sätt att tänka genom att använda externa hjälpmedel. Clifford A. Pickover föreslår [4] att datorgenererade metaforer och meningar kan användas som inspiration eller nyanseringar för mänskliga texter; datorn föreslår målande adjektiv eller analogier (i viss mån kan ett elektroniskt synonymlexikon göra detta). Andra klassiska hjälpmedel är I Ching hexagram, tarotkort eller liknande "kreativitetskort" ("Oblique Strategies" av Brian Eno och Peter Schmidt [7] , "Whack on the Head"-kort etc.). Tarotkort är ofta fyllda med detaljer och symbolism, ofta mycket djupsinnig. Deras ockulta associationer hjälper många att frigöra sig från vardagliga sätt att tänka, och gör användningen mer spännande. En enkel metod är att helt enkelt dra ett kort och försöka associera det till problemet man har, med eller utan hjälp från de färdiga tolkningar som ofta följer med.

Drömmar

Drömmar innehåller en otrolig mängd råmaterial för kreativt tänkande. De är fria från medvetna hämningar och realistiska krav, och ofta har de en djup symbolisk betydelse för oss själva. Att föra en drömdagbok är enkelt och givande (det är alltid svårt i början, men blir med tiden allt enklare). Ett annat sätt att använda vår hjärnas inbyggda egenheter är att arbeta sent på natten eller när man är lagom trött. Ofta frigörs då scener eller tankar från vårt omedvetna, och kan användas i arbetet.

Kemiska hjälpmedel

Alkohol i små doser verkar stimulera kreativiteten, eftersom den tar bort en del av våra hämningar. Framför allt normalt mycket hämmade och kontrollerade personer kan frigöra en del av sin normalt nedtryckta kreativa kapacitet. I större doser stör alkohol liksom de flesta andra berusande droger kreativiteten genom att de stör tänkandet (brukare av hallucinogener brukar ofta komma ihåg att de haft storslagna insikter, men kan inte komma ihåg insikterna på något meningsfullt sätt). Energi-givare, som gingsing, guarana, socker eller koffein kan vara användbara, inte för att de gör oss mer kreativa utan för att de stimulerar oss till arbete och att genomföra de kreativa idéerna. Den kreativa effekten av nootropika ("smart drugs") är omdiskuterad och svårbevisad, men placeboeffekten av att ta ett piller som ryktas stimulera kreativiteten är fullt märkbar.

Förankring

Förankring är ett knep baserat på metoder inom NLP, Neuro- Lingvistisk Programmering. Tanken är att observera vilka psykologiska tillstånd du befinner dig i när du är kreativ, och sedan lära dig återskapa dem när du önskar. Nästa gång du märker att du är kreativ (d.v.s. producerar en massa nya idéer eller vidareutvecklar dem), notera din kroppshållning, hur du sitter, vilken omgivning du är i och hur du känner dig. Skriv ned eller lagra så mycket som möjligt om hur du "gjorde dig kreativ", både interna och externa faktorer. Denna information kan sedan användas för att i framtiden åter komma in i ett kreativt tillstånd, genom att placera sig i en liknande omgivning, samma kroppshållning etc. Ju mer detta används, desto enklare blir det att snabbt övergå till ett kreativt sätt att tänka.

Många personer med kreativa yrken utvecklar personliga ritualer för att komma i rätt stämning, ibland synnerligen udda (tecknaren Mort Walker placerade en fot i varmt vatten och den andra i kallt, John Steinbeck skrev brev till sin förläggare i en anteckningsbok som uppvärmning och Strindberg sorterade sina pennor).

Musik

Musik kan också användas för att stimulera kreativiteten, även om den liksom ritualerna är mycket personlig. Charles Thompson rekommenderar följande [6] :
  • Undvik musik med sång. Klassisk musik, lätt jazz, elektronisk och instrumental musik fungerar bra.
  • Undvik musik som kräver uppmärksamhet.
  • Undvik musik med plötsliga, stora ändringar i volym.
  • Använd musik med långa toner och subtila variationer.

Referenser

[1] Douglas R. Hofstadter. Gödel, Escher, Bach: ett Evigt Gyllne Band. Andra upplagan, Stockholm: Brombergs 1992. Ett synnerligen kreativt verk, som demonstrerar analogiers styrkor.

[2] Wallas, G. (1926) The Art of Thought. New York: Harcourt.

[3] Tõnis tõnisson. Makt som Hobby. Uddevalla: Scandinavian PC Systems, 1988. Behandlar även olika metoder för självhypnos och affirmationer.

[4] Clifford A. Pickover. Computers and the Imagination. New York: St. Martin's Press 1991. Innehåller en mängd kreativa idéer.

[5] Tage Danielsson. Grallimatik: Struntpratets fysiologi och teknik. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1966. 81-86. En rolig parodi på brainstorming i en tänkvärd bok.

[6] Creativity Home Page , http://www.ozemail.com.au/~caveman/Creative/. Dessa sidor har varit grunden för denna essä.

[7] http://www.hyperreal.com/music/artists/brian_eno/obliques.html

[8] Mindmap FAQ, http://www.ozemail.com.au/~caveman/Creative/Mindmap/mindmapfaq.html


Some men look at things the way they are and ask why? I dream of things that are not and ask why not?
Robert Kennedy

Det räcker inte med att ha en bra hjärna.
Huvudsaken är att använda den väl.
Pascal,Discours de la Méthode. 1637.

CREATIVITY is thinking up new things.
INNOVATION is doing new things.
Theodore Levitt

The human mind, once stretched by a new idea, never regains its original dimensions.
Oliver Wendell Holmes


Upp
Ingen tävling just nu...

Tävling
Pluggis innehåller 1010 länkar i 33 olika kategorier. Bokmärk
Fråga biblioteken - Flera hundra bibliotekarier finns redo för att hjälpa dig (kostnadsfritt) hitta bra informationskällor, tipsa om litteratur och webbsidor samt att ge vägledning i informationssökning via chatt eller e-post!
-Alla är välkomna att ta hjälp.

Öppet: vardagar kl. 10.00-21.00 och lördag-söndag kl. 13.00-17.00.
Fråga biblioteket.se
Lärarinfo | Samarbete | Cookies | Press | Kontakt | Admin | © 2006-2021 Pluggis.nu

Sponsrade länkar








Radiolinker.com